Lite höstdjup sådär
Jag tror att jag håller på att smittas av något djupt höstsyndrom. Jag skriver djupa emodikter om kvällarna och har hela tiden lust att vira in mig själv i en jättestor halsduk och skaffa tjocka, svarta glasögon. Men vilka röstar på att jag borde droppa den tanken om jag inte vill döpa om mig till Sarah "Hyckleri" Öst?
Just nu borde jag dock skriva något seriöst och djupt till den litterära gestaltningen imorgon eftersom vi ska läsa upp det vi skulle åstadkommit förra lektionen. Eftersom resten av de som går kursen är jättesatsiga och skriver dikter med avancerade rim och retro ord och jag fortsätter att rimma park på stark och spel på fel så måste jag snäppa upp mig ett par hekto. Man måste liksom känna av läget, när är det okej att vara totalt spårad och när blir det bara awkward?
Nej, skriva it is. Vi får se hur det blir, förhoppningsvis inte allt för spårat bara...
