Upper East -

Om mitt jobb

Jag är lycklig nog att ha ett jobb. Det är många jag känner som inte har jobb, dem tycker jag synd om. Jag får runt 1.5 extra i månaden på grund av att jag jobbar fyra timmar/lördag. Det gör stor skillnad i min studentkassa.

Däremot kan jag säga att jag verkligen inte gillar mitt jobb alla gånger. Idag till exempel, jag hade suttit upp ganska sent (vilket var mitt fel och dumt av mig) och klockan halv åtta var det dags att gå upp. God morgon dödstrött! I början av dagen kom det ungefär fem kunder på en och en halv timme - och jag överdriver verkligen inte! Kändes så ovärt att bara sitta där och försöka kväva alla gäspningar.

Senare på dagen kom det fler och fler kunder! Vissa perioder var det verkligen tjockt med kunder och, tyvärr, var de flesta bara jobbiga kunder. Jag kan berätta om en jobbig kund. Han kom in idag och frågade om vi hade hyllplan. Jag svarade att vi hade det och då började han svamla om Marbodalskåp och mått etc. Jag berättade att den är 18 mm tjock och skulle precis börja berätta om djupet (40, 50 och 60 cm) när han avbröt mig och sa: Det är ointressant, jag vill veta om de passar till ett Marbodalskåp". Jag försökte förklara för honom att vi inte hade färdiga längder utan att vi var tvungna att kapa av de till rätt längd, men det var lätt gjort. Men det tog kanske 10 minuter för mig OCH Lena att få honom att förstå att han måste MÄTA skåpet. Och ja, det kunde bli fel, men han fick helt enkelt se till att han inte mätte fel!!! Jag klarar inte av människor som inte klarar av att ta in information. Hur svårt kan det vara att förstå att vi inte har utmätta längder till hans jävla Marbodalskåp! Men han är kund, det är bara att försöka räkna till tio och gilla läget!

En positiv grej var dock att vi faktiskt kunde stänga klockan ett. Det kom inga kunder 2 minuter i ett och stannade i typ en halvtimme! Portarna stängdes och dagsrapporten skrevs ut en minut över ett. LYCKA! Första gången sen jag började här! Vad trött jag blev plötslig... Hörs senare!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0